Hur bidrar vindkraften till minskade koldioxidutsläpp?
Redan i dag har den svenska elproduktionen, som huvudsakligen består av vattenkraft och kärnkraft, mycket låga utsläpp av koldioxid. Med en fortsatt stark expansion av vindkraften kommer Sverige kunna exportera utsläppsfri el även till övriga Europa. Eftersom klimatet påverkas lika mycket oavsett var utsläppen sker, är det viktigt att Sverige kan bidra till att minska utsläppen även utanför våra egna gränser.
Alliansregeringen konstaterar i sitt valmanifest att ”ökad export av kolsnål el från Sverige till Europa ersätter kolkraft och minskar klimatutsläppen.”[8]. Enligt Energimyndigheten ger produktion av 1 TWh el i kolkondenskraftverk upphov till utsläpp av 1 miljon ton koldioxid.[9]
Energimyndigheten bedömer att det kommer att produceras omkring 12,5 TWh vindkraft år 2020 inom ramen för den beslutade ambitionsnivån i elcertifikatsystemet. Om denna förnybara elproduktion ersätter kolkraft på marginalen skulle det innebära att koldioxidutsläppen minskar med cirka 12,5 miljoner ton per år.
Läs mer på: Alliansens valmanifest, augusti 2010 Energimyndigheten, Koldioxidvärdering av energianvändning – vad kan du göra för klimatet, september 2008
Hur låg tid tar det för ett vindkraftverk att producera lika mycket energi som gått åt vid tillverkningen?
Enligt Energimyndigheten har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det efter sex till sju månader. Den totala energin som går åt för att bygga, driva och avveckla ett vindkraftverk motsvarar knappt tre procent av vindkraftverkets totala elproduktion.[12]
Läs mer på: Energimyndigheten, frågor och svar om vindkraft
Hur mycket låter det från ett vindkraftverk?
Allt eftersom utvecklingen går framåt har man lyckats minska ljudet från växellådan och en del maskiner är växellådslösa. Det dominerande ljudet från vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag.[15] Det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk är pulserande och kan ibland uppfattas lättare än andra ljud.
Det finns riktlinjer för vilka ljudnivåer som inte ska överskridas vid utbyggnad av vindkraft. Vid bostäder bör ljudnivån inte vara högre än 40 dBA.
I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör ljudnivån inte överstiga 35 dBA.[16]
I tillståndsprövningen tas inte hänsyn till maskerande ljud (vindsus, lövprassel, vågskvalp vägtrafik) eller annat bakgrundsljud.
Forskning för att se hur man skulle kunna minska eventuell negativ påverkan för de kringboende pågår. Med förbättrade bladprofiler blir källjudet lägre och det är redan idag möjligt att programmera nya verk till att minimera ljudet under önskade perioder; till exempel då vindarna är riktade mot bebyggelsen.
Läs mer på: Naturvårdsverkets webbplats, Buller från vindkraft
Naturvårdsverkets webbplats, Riktvärden för ljud från vindkraft
Vilken miljöpåverkan ger vindkraften upphov till?
Ingen elproduktion är helt fri från miljöpåverkan. Vindkraften anses vara ett av de som ger minst negativ påverkan och de miljömässiga fördelarna överträffar med bred marginal de negativa aspekterna. Eftersom vindkraftverk utnyttjar energiinnehållet i vinden för kraftproduktionen blir det inga utsläpp till mark, luft eller vatten. Inte heller behöver bränsle utvinnas eller transporteras med tankbåtar, pipeline eller långtradare. Inget uttjänt bränsle behöver tas omhand eller slutförvaras.
Vindkraften har dock en direkt påverkan på landskapsbilden och genererar ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. Forskningen har hittills visat att djur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och studier visar bland annat att fåglar inte påverkas annorlunda än av andra byggnader. Genom bra planering och lokalisering kan denna negativa påverkan undvikas eller minimeras. [17]
Vindkraftens viktigaste miljöfördel är att den el som produceras kan ersätta fossilkraft, främst i våra grannländer, antingen genom minskad import av sådan el till Sverige, eller genom ökad export av utsläppsfri el från Sverige.
För att öka kunskapen om vindkraftens påverkan har Vindval (ett forskningssamarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket) genomfört studier om vindkraftens effekter på såväl människor som djur i havet och på land. Forskningen bedrivs inom fyra områden.
Läs mer på: Människors intressen, Fåglar och fladdermöss, Marint liv och Däggdjur på land.
Programmet omfattar ett 30-tal forskningsprojekt och fyra syntesprojekt. Resultaten kan användas som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar liksom i planerings- och tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar. Vindval är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket som avslutades under 2012.
I syntesprojekten jämför forskare Vindvals resultat med andra forskningsresultat (svenska och internationella) och gör en övergripande bedömning av kunskaperna som tagits fram. Fyra syntesrapporter ska tas fram, en för varje delområde, två av dessa är klara.
Läs mer på:
Syntesrapport; Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss
Syntesrapport; Vindkraftens effekter på marint liv
Energimyndigheten, frågor och svar om vindkraft
Hur många ton kol måste eldas upp för att producera 7 TWh elenergi?
Mängden 2.8 miljoner ton kol måste eldas varje år för att producera 7 TWh el per år.
Hur mycket koldioxid frigörs till luften vid förbränning av 2,8 miljoner ton kol?
Totalt frigörs 7 miljoner ton koldioxid plus många andra skadliga ämnen.
Hur påverkas fisk och annat marint liv av vindkraft?
Resultaten visar att byggandet av fundament i havet orsakar små och tidsmässigt korta effekter på marint liv. När vindkraftverken är i drift sker påverkan främst vid fundamentens närområden. Fundamenten kan fungera som artificiella rev, vilket ofta ger bättre möjlighet både till skydd och födosök än den omkringliggande botten. Vid pålnings- och muddringsarbeten måste man iaktta försiktighet och till exempel välja rätt tid på året för att minska påverkan. [18]
Läs mer på:
Naturvårdsverkets webbplats, Vindkraftens påverkan på marint liv
Vad är sällsynta jordartsmetaller?
Sällsynta jordartsmetaller (förkortas ibland REE efter engelskans rare earth element eller REM efter rare earth metal) är metaller vars oxider förekommer relativt sparsamt i naturen. Av totalt 17 stycken sällsynta jordartmetaller kan nämnas Neodym, Cerium och Dysprosium.
Läs mer på:
Vad är sällsynta jordartsmetaller
Hur påverkar vindkraftverk fåglar och andra djur?
Inga tamdjur som exempelvis kor, får, eller landbaserade djurarter hästar påverkas av vindkraftverk.
Fåglar flyger sällan in i vindkraftverk. Senaste för oss kända forskningen visar att ca 2,3 fåglar per år dödas per vindkraftverk. Med dagens cirka 2 000 vindkraftverk i Sverige skulle det betyda ca 5 000 fåglar per år.
Samma forskning visar resultat att cirka 6 miljoner fåglar dödas av bilar varje år och en halv miljon omkommer när de flyger in i fönsterrutor på hus. Det finns många undersökningar på detta område från Danmark, Holland, USA och Sverige.
En viktig faktor för att minska fågeldöden bland rovfåglar är att ta hänsyn till kända fågelstråk mellan bo och jaktområde.
Fladdermöss jagar insekter som samlas vid uppstickande punkter i terrängen (så kallad hilltopping) bland annat vid vindkraftverk. Detta fenomen sker bara under vissa förhållanden och årstider. Riskerna är som störst under sensommaren. Vindarna måste vara så svaga att turbinen antingen står stilla eller roterar mycket långsamt. Temperaturen måste vara någorlunda hög och det är den inte under natten då fladdermöss är aktiva. [19]
Läs mer på:
Naturvårdsverket, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss
Hur påverkas människor av skuggor från vindkraftverk?
När solen står högt på dagen blir skuggan från vindkraftverk relativ kort, den sträcker sig högst några hundra meter och så nära ett vindkraftverk är det mycket ovanligt med bebodda byggnader. Om vindkraftverket står på ungefär en kilometers avstånd uppstår inga slagskuggor av vingarna även om de passerar solen. Orsaken är att vingarna på det avståndet inte täcker hela solskivan och att skuggeffekten därmed minskar betydligt. Skuggorna är uppfattbara på cirka 1,5 kilometers avstånd men endast i form av en diffus ljusförändring.
Vid beräkning av skuggeffekter utgår man från den astronomiskt ”maximalt möjliga skuggeffekten”, vilket avser den tid när solen teoretiskt skiner mellan soluppgång och solnedgång från molnfri himmel och när rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen. Skuggeffekten kan uppskattas med hjälp av statistik avseende soltimmar, vindriktning med mera. Enligt riktlinjerna ska skuggeffekten på en störningskänslig plats vara högst 8 timmar per år och högst 30 minuter per dag. [20]
Exponering för snabba skuggväxlingar kan ge tillfällig irritation och distraktion, men ger inte upphov till skada eller bestående ogynnsamma effekter.
De flesta moderna vindkraftverk är utrustade med styrautomatik som stänger av verken då skuggstörning kan uppstå.[21]
Läs mer på:
Naturvårdsverket, Ljud och skuggor
Naturvårdsverket, Tips för tillämpning om ljud och skuggor